❤️
13e mars. Det innebär att det har gått ännu ett år sedan jag fick mitt cancerbesked!
För två år sedan var jag på djupet av det svartaste hålet!
Jag? Hur fan kommer detta gå?
En av alla tunga tankar var "barnen kommer inte minnas sin mamma!" 😭😭😭😭
Idag är jag bara så tacksam!! ❤️
Det gick bra! Vi klarade det! Men det var jäkligt tufft.
Jag medicinerar varje dag för att minska återfallsrisken, det är väldigt jobbigt. Det knyter sig i magen varje gång jag sväljer tabletten. För den värsta biverkningen är viktuppgång. En sjuhelvetes viktuppgång. Och jag ska medicinera i 5-8 år!!
Jag sväller åt alla håll. Vill inte se mig själv i spegeln.. Mår så jävla dåligt i detta men vad gör jag för att försöka balansera det då? Inget. Har noll motivation. "Det är redan kört så..."
Önskar att den här kvinnan hade lite jävla disciplin. Ogillar träning skarpt! Rundan på 4 km i raskt tempo är min melodi. Så när det händer är jag nöjd.
Men kosten! Om jag kunde tygla mig själv och dra ner på godsaker åtminstone!! 😬🙈
Åh herregud, jag är hopplös.
Men! Jag är så tacksam!! ❤️
TACK LIVET! 🙏🏻
